I.  Europa.  826  55.  Schweden.

$  43.  Gär  Konungen  i  fält,  eller  till  aflägsnare  inrikes  orter  reser,  förordne  tre
ledamöter  af  statsrädet,  under  den  ordförande,  som  Han,  antingen  ibland  prinsar
af  sitt  hus  eller  ibland  statsrädets  ledamöter,  särskildt  nämner,  att  föra  regeringen
i  de  mäl,  Konungen  föreskrifver.  Med  de  mäl,  Konungen  dä  Själf  afgör,  förhälles
pä  det  sätt,  som  8  $  stadgar.

Hvad  nu  om  Konung  sagdt  är,  gälle  ock  i  afseende  pä  regent,  da  riksstyrelsen
af  honom  utöfvas.

$  44.  Ingen  prins  af  det  konungsliga  huset,  det  vare  sig  kronprins,  arffurste
eller  furste,  mä  gifta  sig  utan  konungens  vetskap  och  samtycke.  Sker  det  ändock;
hafve  han  förverkat  arfsrätt  till  riket  bäde  för  sig,  barn  och  efterkommande.

$  45.  Hvarken  Svea  rikes  kronprins  och  arffurste  eller  prinsar  af  det  konungsliga
huset  skola  hafva  nägot  lifgeding  eller  ceivilt  ämbete;  dock  kunna  efter  gammalt
bruk  titlar  af  hertigdömen  och  furstendömen  dem  tilläggas,  utan  rättighet  till  de
landskap,  hvilkas  namn  de  bära.

$  46.  Landet  skall  förblifva  indeladt  i  höfdingdömen  under  den  vanliga  landtregeringen.
  Ingen  generalguvernör  inom  riket  mä  hädanefter  förordnas.

$  47.  Rikets  hofrätter  och  alla  andra  domstolar  skola  efter  lag  och  laga  stadgar
döma;  rikets  kollegier,  landtregeringen  tillika  med  alla  andra  verk  samt  högre  och
lägre  ämbetsmän,  skola  förvalta  de  dem  äliggande  sysslor  och  värf,  enligt  de  instruktioner,
  reglementen  och  föreskrifter,  som  redan  gifna  äro  eller  framdeles  kunna  gifvas,
Iyda  konungens  bud  och  befallningar  och  räcka  hvarandra  handen  till  fullgörande
däraf  och  af  allt  hvad  rikets  tjänst  utaf  dem  fordrar;  blifvande  de  konungen  i  laga
ordning  ansvariga,  om  nägot  utaf  dem  underlätes  och  försummas  eller  olagligen
behandlas.

$  48.  Konungens  hof  stär  under  dess  enskilda  styrelse;  kunnande  han  häruti
förordna  som  honom  godt  synes.  Alla  beställningar  vid  sitt  hof  mä  konungen  efter
behag  tillsätta  och  därifrän  afsätta.

$  49.  Riksdagen  representerar  svenska  folket.  De  rättigheter  och  äligganden,
som  gällande  lag  tillägger  Rikets  Ständer,  tillkomma  hädanefter  Riksdagen.  Den
fördelas  i  tvä  kamrar,  hvilkas  ledamöter  väljas  pä  sätt  riksdagsordningen  och  särskild  af
Konungen  och  Riksdagen  gemensamt  stiftad  lag  stadga..  Kamrarna  äga  i  alla  frägor
lika  behörighet  och  myndighet;  skolande  Riksdagen  i  kraft  af  denna  grundlag  sammankomma
  till  lagtima  möte  hvarje  är  den  15  januari,  eller,  om  helgdag  dä  inträffar,
dagen  därefter;  Konungen  dock  obetaget  att,  emellan  lagtima  riksdagar,  urtima
riksdag  sammankalla.

Hos  urtima  riksdag  mä  endast  förekomma  ärende,  som  föranledt  Riksdagens
sammankallande  eller  af  Konungen  eljest  för  densamma  framlägges,  sa  ock  hvad  med
dylikt  ärende  stär  i  oskiljaktigt  sammanhang.

$  50.  Riksdagen  skall  sammanträda  i  rikets  hufvudstad,  utom  i  de  fall,  dä
fiendens  framträngande  eller  pest  eller  andra  lika  viktiga  hinder  göra  det  omöjligt
eller  för  riksdagens  frihet,,.och  säkerhet  vädligt.  TI  dessa  fall  tillkommer  konungen
att,  efter  samräd  med  de  af  riksdagen  valda  fullmäktige  i  riksbanken  och  fullmäktige
  i  riksgäldskontoret,  annan  riksdagsort  utsätta  och  kungöra.