I.  Europa.  827  55.  Schweden.

$51.  Idefall,  da  konungen  eller  regenten  eller  statsrädet  sammankallar  riksdagen,
fastställes  tiden  för  dess  sammanträde  efter  sjunde  och  inom  tjugonde  dagen  frän
den,  dä  kallelsen  blifvit  uti  allmänna  tidningarna  kungjord.

$  52.  Kanırarnas  talmän  och  vice  talmän  utnämne  konungen.

8  53.  Lagtima  riksdag  skall  för  ärendenas  beredning  tillsätta  dessa  utskott:  ett
konstitutionsutskott,  ett  statsutskott,  ett  bevillningsutskott,  ett  hankoutskott,  ett
lagutskott  samt  ett  jordbruksutskott  med  den  sammansättning  och  de  uppgifter,
som  i  riksdagsordningen  bestämmas.

Ä  urtima  riksdag  skola  ej  flera  utskott  tillsättas,  än  som  erfordras  för  beredning
af  därvid  förekommande  ärenden.

$  54.  Äskar  konungen  af  riksdagen  särskilda  deputerade,  att  med  honom  öfverlägga
  om  ärenden,  dem  han  pröfvar  böra  henmliga  hällas,  utväljas  dessa  deputerade
af  kamrarna;  dock  äge  dessa  deputerade  icke  makt  att  fatta  beslut,  utan  endast  att
till  konungen  afgifva  yttranden  öfver  de  mäl,  konungen  dem  meddelar.  De  deputerade
aflägge  tysthetsed,  där  konungen  sä  fordrar.

$  55.  Ej  mä  riksdagen,  kamrarna  eller  nägot  riksdagens  utskott  i  konungens
närvaro  öfver  nägot  ämne  rädpläga  eller  besluta.

$  56.  I  hvilken  ordning  konungens  propositioner,  sa  ock  af  riksdagsmän  inom
kamrarna  väckta  frägor,  mä  till  afgörande  företagas,  därom  stadgasiriksdagsordningen.

$  57.  Svenska  folkets  urgamla  rätt  att  sig  beskatta  utöfvas  af  riksdagen  allena.

Huruledes  särskilda  menigheter  mä  för  egna  behof  sig  beskatta,  bestämmes
genom  kommunallagarna,  hvilka  af  konungen  och  riksdagen  gemensamt  stiftas.

$  58.  För  hvarje  lagtima  riksdag  läte  konungen  uppvisa  statsverkets  tillständ
i  alla  dess  delar,  till  inkomster  och  utgifter,  fordringar  och  skulder.  Skulle  genom
traktater  med  främmande  makter  nägra  medel  riket  tillflyta,  skall  för  dem  pä  lika
sätt  redovisas.

$  59.  I  sammanhang  med  uppvisandet  af  statsverkets  tillständ  och  behof  läte
konungen  för  riksdagen  framställa  förslag  rörande  sättet  att  genom  bevillningar  fylla
hvad  staten  kan  utöfver  de  ordinarie  inkomsterna  erfordra.

$  60.  Till  bevillningar  räknas  tull-  och  accismedlen,  postmedlen,  chartaesigillataeafgiften,
  husbehofsbrännerimedlen  samt  hvad  hvarje  riksdag  dessutom  särskildt
säsom  bevillning  sig  ätager.  Ej  mä  nägra  allmänna  afgifter,  af  hvad  namn  och
beskaffenhet  som  helst,  utan  riksdagens  samtycke  kunna  förhöjas,  tullen  &amp;  inkommande
och  utgäende  spannmäl  allena  undantagen.  Ej  heller  m&amp;  konungen  statens  inkomster
förpakta  eller,  till  vinning  för  sig  och  kronan  eller  enskilda  personer  och  korporationer,
nägra  monopolier  faställa.
$  61.  Alla  afgifter,  som  riksdagen  under  de  i  föregäende  $  nämnda  titlar  beviljat,
skola  utgöras  intill  slutet  af  det  är,  under  hvars  lopp  den  nya  bevillningen  af  riksdagen
faställd  blifver.
$  62.  Sedan  statsverkets  behof  blifvit  af  riksdagen  pröfvade,  ankommer  det
p&amp;  riksdagen  att  en  däremot  svarande  bevillning  sig  ätaga  samt  att  tillika  fastställa,
huru  särskilda  summor  däraf  skola  till  särskilda  ändamäl  användas,  och  dessa  summor
under  bestämda  hufvudtitlar  uti  riksstaten  anslä.
'  104*