I.  Europa  819  55.  Schweden.

entstand  die  „Regierungsform‘‘  vom  6.  Juni  1809,  die  noch  heute  das  Hauptgrundgesetz  des
Königsreichs  ist.  Neben  demselben  haben  auch  die  „Reichstagsordnung‘‘  vom  22.  Juni  1866,
die  „Successionsordnung“,  d.  h.  Gesetz  betr.  das  Erbrecht  im  Königl.  Hause  und  das  Preßgesetz
  vom  16.  Juli  1812,  den  Vorschriften  der  Regierungsform  gemäß,  den  Charakter  von  „Grundgesetzen‘“,
  indem  Abänderungen  in  demselben  nur  durch  übereinstimmende  Beschlüsse  des
Reichstags  während  zwei  aufeinander  folgender,  von  neuen  Wahlen  zur  zweiten  Kammer  getrennter
  Sessionen  erfolgen  können.  Die  Reichstagsordnung  von  1866,  diean  die  Stelle  derjenigen
von  1810  trat,  führte  anstatt  der  früher  bestehenden  vier  Stände  das  Zweikammersystem  ein,
Eine  bedeutende  Abänderung  derselben  erfolgte  in  diesem  Jahre,  indem  u.  a.  das  Proportionalwahlrecht
  für  beide  Kammern  eingeführt  wurde  (1909).

Kungl.  maj:ts  och  rikets  ständers  fastställda
Regeringsform,

dat.  Stockholm  den  6  juni  1809,  med  de  därefter,  och  sist  vid  riksdagen  i  Stockholm
är  1903,  af  konungen  och  riksdagen  antagna  förändringar.

$  1.  Sveriges  rike  skall  styras  af  en  konung  och  vara  ett  arfrike  med  den  arfsföljd,
  som  i  fastställd  successionsordning  stadgad  är.

$  2.  Konungen  skall  alltid  vara  af  den  rena  evangeliska  läran,  sadan  som  den
uti  den  oförändrade  augsburgska  bekännelsen  samt  Uppsala  mötes  beslut  af  är  1593
antagen  och  förklarad  är.

$  3.  Konungens  majestät  skall  hällas  i  helgd  och  vördnad;  hans  görningar
vare  emot  allt  ätal  fredade.

$  4.  Konungen  äger  att  allena  styra  riket  pä&  det  sätt,  denna  regeringsform
föreskrifver;  inhämte  dock,  i  de  fall,  här  nedanföre  stadgas,  underrättelse  och  räd
af  ett  statsräd,  hvartill  konungen  kallar  och  utnämner  kunniga,  erfarna,  redliga  och
allmänt  aktade,  infödda  svenska  män  af  den  rena  evangeliska  läran.

$  5.  Statsrädet  skall  bestä  af  elfva  ledamöter,  bland  hvilka  konungen  utnämne
en  att  vara  statsminister  och  stadsrädets  främste  ledamot.  Dessa  äga  att  alla  i  statsrädet
förekommande  ärenden  öfvervara.  Ej  mä  fader  och  son  eller  bröder  p&  en  gäng  vara
ledamöter  af  statsrädet.

$  6.  Af  statsrädets  ledamöter  skola  ätta  vara  chefer  och  föredragante,  hvar
för  sitt  departement,  nämligen:

ministern  för  utrikes  ärendena  för  utrikesdepartementet;

en  chef  för  justitiedepartementet;;

en  för  landtförsvarsdepartementet,  hvilken  tillika  vare  konungens  rädgifvare
i  kommandomäl  för  armeen;

en  för  sjöförsvarsdepartementet,  hvilken  tillika  vare  konungens  rädgifvare
i  kommandomäl  för  flottan;

en  för  civildepartementet;

en  för  jordbruksdepartementet;

en  för  finansdepartementet;  samt

en  för  ecklesiastikdepartementet.
Den  närmare  fördelningen  af  ärendena,  departementen  emellan,  bestämmes

af  konungen  genom  en  särskildt  utfärdad,  offentligen  kungjord  stadga.
103*