I. Europa. 835 55. Schweden.
konungen skriftligen anmäla sin önskan, att han ville ur statsrädet och ifrän ämbetet
skilja den eller dem, emot hvilka anmärkning blifvit gjord.
Frägor uti detta ämne kunna i riksdagens kamrar väckas och af andra riksdagens
utskott än konstitutionsutskottet hos kamrarna andragas, men icke af riksdagen
afgöras förr, än sistnämnda utskott däröfver blifvit hördt. Under riksdagens öfverläggningar
därom skola icke konungens beslut uti mäl, som röra enskilda personers
eller korporationers rättigheter och angelägenheter, kunna ens nämnas, ännu mindre
nägon riksdagens pröfning underställas.
Allt hvad riksdagen efter granskning godkänt eller lämnat oanmärkt, bör anses
hafva vunnit decharge i afseende pä det granskade, och ingen ny, till ansvarighet
förbindande, granskning af ny riksdag i samma mäl vara tilläten; dock bör, oaktadt
den af riksdagens utskott eller revisorer förrättade generella öfversikt af statsmedlens
utdelning, det äligga vederbörande ämbetsmän att verkställa den speciella revision,
som dem i kraft af deras ämbetsbefattning tillkommer.
$ 108. Lagtima riksdag skall hvart tredje är, pä sätt i riksdagsordningen sägs,
förordna sex för kunskaper och lärdom kända män att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer ordet, utöfva värd öfver tryckfriheten. Dessa kommitterade,
af hvilka tvä, utom justitieombudsmannen, skola vara lagfarna, äge sädan befattning,
att, i händelse nägon författare eller boktryckare, innan tryckningen, själf öfverlämnar
dem en skrift och begär deras yttrande, huruvida ätal därä, efter tryckfrihetslagen,
kan äga rum, skola justitieombudsmannen och minst trenne kommitterade, hvaraf
en lagfaren, ett sädant yttrande skriftligen afgifva. Förklara de däruti, att skriften
mä tryckas, vare dä bäde författare och boktryckare frän allt ansvar fria, och ligge
det & kommitterade.
$ 109. Lagtima riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr än den varit
fyra mänader tillsammans, därest icke konungen, säsom i riksdagsordningen sägs,
förordnar om nya val till bäda kamrarna eller den ena af dem, i hvilka fall riksdagen
skall, med bibehällande af sin egenskap utaf lagtima, sammanträda & den tid inom
tre mänader frän det riksdagen blef upplöst, som konungen bestämmer, samt mä
ej vidare af konungen upplösas förr än efter fyra mänader frän det senare sammanträdets
början.
Urtima riksdag äger konungen, när han för godt finner, ätskilja, och vare urtima
riksdag alltid upplöst innan tid för lagtıma riksdags sammanträde infaller.
Där s& oförmodadt skulle hända, att riksdag, när den afslutas, icke hade staten
reglerat eller nägon ny bevillning till bestämdt belopp sig ätagit, fortfare den förra
statsregleringen och bevillningen intill nästa riksdag. Är äter bevillningens hela
belopp bestämdt, men kamrarna icke om fördelningen däraf ense, dä skola, efter
den fastställda bevillningssummans förhällande till den, som vid föregäende riksdag
blifvit fördelad, de i den sista bevillningsförordningen stadgade artiklar jämlikt ökas
eller minskas; och uppdrage riksdagen ät de af riksdagen valda fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning p&ä sädan grund
uppgöra och utfärda.
105*